Dagarna bara försvinner ...

3 dagar sen min älskade pappa gick bort , och jag kan fortfarande inte tro på det .
Det känns overkligt att han inte är där när man kommer hem , sittandes i soffan med en whiskey i handen och säger : kommer du och hälsar på ;)
Precis varit och handlat , blev yr och trött och känner mig helt färdig nu .
Om 2 timmar ska Maria och jag till begravningsbyrån för att planera allt .
Planera en begravning för min pappa som inte finns mer , men fattar inte , det kan inte vara hans vi ska planera ...
För han sitter väl där hemma och väntar på mig ... När ska jag vakna upp från denna mardröm ..
Svårt , jobbigt , tufft ...
Att inte få se , prata med , höra hans röst , röra vid han ... Nä han är borta för alltid och kommer inte tillbaka ...