Hjälplöshet och förtvivlan ...

Att se en av sina nära och kära bara bli sämre och sämre är nog en av dom svåraste sakerna som inträffar i ens liv . Men det svåraste och jobbigast är ju för den som är sjuk , att själv känna att detta är inte ett värdigt liv att leva :(
Och som anhörig se och höra denna person säga det . Jag tror aldrig att jag känt mig så maktlös någon gång , känna att man inte räcker till , tänka på hur ska vi göra i denna situation .
Att denna människa som varit en trygghet och funnits där och tagit hand om en , nu plötsligt behöver all hjälp själv ... Att vara stark inför andra men sen själv gråta i det tysta .. Tufft för oss men ännu värre för den sjuke .. ..
Känns som det inte finns någon rättvisa , och jag har nog aldrig känt mig så liten och hjälplös .
Man har ett jobb att sköta och familjen att hålla huvudet uppe för , men ibland känner man , att jag orkar inte ... Men man måste .. Men tårarna kommer ändå .. I det tysta gråter jag ...